Tänkte inte springa imorse. Planerade att gå till gymmet ikväll istället. Men PROBLEMET är att jag planerar att gå till gymmet hur många kvällar som helst....
I våras gymmade jag massor (tungt och bra och wow vilken spänst jag fick kunde typ hoppa upp till månen). Sedan: "Sommaruppehåll på gymmet", semester, drabbades av infektioner, har sprungitistället och helt tappat motivationen. Sprang i somras, typ varje dag (riktigt låna pass också och supersnabba 5kms, i GRYM springform, typ som på friidrottstiden) Det gör jag nu också (nästan varje dag alla år. Behöver ca 30 min luft om dagen.) Men, precis - styrketräningen...
Det syns ju ingen skillnad på mig (om man inte kollar med mikroskåp haha) MEN (det känns!), nu när jag inte gymmar, börjar jag sakna saker, till exempel:
- Att känna mig "i form", som jag faktiskt måste "träna" - ja alltså inte springa, utan styrketräna lite för att känna.
- Senaste dagarna har jag haft skitont i ryggen (i ryggen liksom brukar aldrig ha ont i ryggen..) (har det just nu också..) och i nacken, känner mig spänd och har mycket omkring mig. Då måste man va' stark! Håller "det där som håller" upp kroppen snyggt på att försvinna?
- Att kroppen "svarar", tänder till, action - Spänsten (gymmet behövs där), alltså känslan av att det känns som att jag FLYGER fram när jag springer
Jag vill:
- Fortsätta se snygg ut ( och inte bli nån "smal liten hösäck" haha..)
- Kanske inte gymma lika mycket som i våras, men ett par gånger i veckan för att "hjälpa till" med "sakna-punkterna" i listan ovan..
- INTE "tappa" min kropp/hållning
- Orka bära datorväskan/väskan till och från jobbet varje morgon utan att känna mig "klagig"
- ORKA ALLT! Orkar mycket mer när jag är i bra form (blir mindre "klagig" haha) (just nu känns mkt bara jobbigt)
![]()
Bild från i våras..
Ikväll? Humm men nu har jag ju "redan sprungit idag". Imorgon? (men åååvafan ni ser hur jag tänker...)
Jag "vill" gå till gymmet men jag "vill inte", jag "vill" gå till gymmet men jag "vill inte", jag "vill" gå till gymmet men jag....Hjäääääälp....
.....DET KÄNNS SÅ SJUKT TRÅKIGT att gå dit liksom....
I våras gymmade jag massor (tungt och bra och wow vilken spänst jag fick kunde typ hoppa upp till månen). Sedan: "Sommaruppehåll på gymmet", semester, drabbades av infektioner, har sprungitistället och helt tappat motivationen. Sprang i somras, typ varje dag (riktigt låna pass också och supersnabba 5kms, i GRYM springform, typ som på friidrottstiden) Det gör jag nu också (nästan varje dag alla år. Behöver ca 30 min luft om dagen.) Men, precis - styrketräningen...
Det syns ju ingen skillnad på mig (om man inte kollar med mikroskåp haha) MEN (det känns!), nu när jag inte gymmar, börjar jag sakna saker, till exempel:
- Att känna mig "i form", som jag faktiskt måste "träna" - ja alltså inte springa, utan styrketräna lite för att känna.
- Senaste dagarna har jag haft skitont i ryggen (i ryggen liksom brukar aldrig ha ont i ryggen..) (har det just nu också..) och i nacken, känner mig spänd och har mycket omkring mig. Då måste man va' stark! Håller "det där som håller" upp kroppen snyggt på att försvinna?
- Att kroppen "svarar", tänder till, action - Spänsten (gymmet behövs där), alltså känslan av att det känns som att jag FLYGER fram när jag springer
Jag vill:
- Fortsätta se snygg ut ( och inte bli nån "smal liten hösäck" haha..)
- Kanske inte gymma lika mycket som i våras, men ett par gånger i veckan för att "hjälpa till" med "sakna-punkterna" i listan ovan..
- INTE "tappa" min kropp/hållning
- Orka bära datorväskan/väskan till och från jobbet varje morgon utan att känna mig "klagig"
- ORKA ALLT! Orkar mycket mer när jag är i bra form (blir mindre "klagig" haha) (just nu känns mkt bara jobbigt)
Bild från i våras..
Ikväll? Humm men nu har jag ju "redan sprungit idag". Imorgon? (men åååvafan ni ser hur jag tänker...)
Jag "vill" gå till gymmet men jag "vill inte", jag "vill" gå till gymmet men jag "vill inte", jag "vill" gå till gymmet men jag....Hjäääääälp....
.....DET KÄNNS SÅ SJUKT TRÅKIGT att gå dit liksom....