Vår svenska mat skiljer sig väldigt mycket från den lokala maten som vi ofta äter här i Bangladesh. Jag älskar husmanskost! Både svensk och bengalisk. Vi lagar oftast inte våra luncher själva här. Men när jag får en stund över gillar jag att laga mat. Vad jag gillar ännu mer är att njuta av maten som man vet att man själv har lagat. Och när pojkvännen tycker att det är så gott att han äter magonts-mycket! Efter en fartfylld fredags-morgon och förmiddag började magen kurra efter lunch. Då slängde jag ihop en köttfärslimpa med bacon, vitkål och lök, som jag serverade med potatis, kokta grönsaker och brunsås. Fick dock lite ofrivillig grönsaks-assistans av gulligaste Uwzzala som verkar ha lite svårt att hålla sig borta från köket. Men mat blir både roligare att laga och att äta när man är två, inte sant?



